Kulturarvsbloggen

Varv och hamnar, k-märkta fartyg och fritidsbåtar, fyrar och sjömärken.

Ångfartyget Trafik - årets arbetslivsmuseum

Ångfartyget Trafik vid kajen i Hjo

Här på kajen i Hjo hamn står jag vid ångaren Trafik – som just blivit utsett till årets arbetslivsmuseum. Ett ångfartyg från slutet av 1800-talet som fortfarande trafikerar sina gamla vatten. Tack vare dem jag träffar här – eldsjälarna i Sällskapet s/s Trafiks vänner – fungerar fortfarande det här gamla fina fartyget.

Hjo kommun uppvaktar ångfartyget Trafik

När ordföranden Göran Jonsson mottagit hedersplaketten är det många på kö för att gratulera, kommunledningen, NAV, hembygdsföreningen, turistbyrån och Studiefrämjandet. Själv får jag lämna över diplomet.  Hade ångfartygsentusiasterna i Hjo på 1970-talets början inte tagit tag i det då utdömda fartyget hade det inte funnits kvar idag. Kanske är jag mest imponerad av att de sedan drygt 35 år tillbaka dessutom kör s/s Trafik på turlista varje sommar. Till det behövs förutom den stora entusiasmen, det goda kamratskapet, även besiktningar av myndigheter, certifikat för passagerarfart och stort tekniskt och nautiskt kunnande. Som kontrast kan sägas att jag stod nere i ångisbrytaren S:t Eriks aktre maskinrum vid Galärvarvet i Stockholm, men där var det kallt – det är åratal sedan det fartyget rörde på sig för egen maskin.

Faktiskt kan man se s/s Trafik som en av symbolerna för den industriella revolutionen i Sverige. Ångkraften – som fick sitt stora genombrott under andra hälften av 1800-talet knöt samman landet på många sätt. Genom ångtrafik till sjöss och på järnvägsspår, genom möjligheten att anlägga en verkstad eller en fabrik oavsett tillgång till vattenkraft. Med detta i åtanke tycker jag att det verkligen är roligt att ångfartyget Trafik får utmärkelsen.

Nästa sommar kan passagerarna åter kliva ombord på s/s Trafik. Trädäcket är nyrustat och ångmaskinen kommer återigen ha ångan uppe. Från slutet av maj till mitten av augusti kan du ta en tur från Hjo till Hästholmen eller Visingsö och uppleva det fina k-märkta fartyget!

Ska man säga något om utmärkelsen årets arbetslivsmuseum så är det att de som står bakom utmärkelsen är förutom Statens maritima museer, Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd, Arbetets museum, Statens försvarshistoriska museer och Trafikverkets Museer.

Ångfartyget Trafiks hemsida (extern webbplats)

Arbetets museums hemsida (extern webbplats)

Kokhett, mörkt och trångt i Sveriges första ubåt

Redan på 1880-talet byggdes en ubåt hos AB Palmcrantz & Co i Karlsvik på Kungsholmen i Stockholm. Sommaren 1883 var den färdig. Konstruktören hette Thorsten Nordenfelt, en uppfinnare och industriman som designade den ångdrivna ubåten tillsammans med den engelske prästen, uppfinnaren och ubåtskonstruktören George Garrett.

Dessa herrar såg affärsfördelarna med att ta fram listiga undervattensfarkoster (försedda med torpeder) för export till länder som inte hade så stor flotta som exempelvis den engelska (här kan man kanske säga att Garretts lojalitet inte låg hos sina egna?).

Torpederna i Nordenfelt I förvarades utanpå skrovet i ett särskilt utrymme - för att fyra av dem krävdes det att man klättrade ur (förhoppningsvis i ytläge). Kulsprutan ombord (tillverkad på Nordenfeldts vapenfabrik The Nordenfelt Guns & Ammunition Co) skulle skötas av kaptenen, som på så vis undvek att drabbas av sysslolöshet ombord.

Formerna och detaljerna påminner inte så litet om kapten Nemos Nautilus.

Nordenfelt I på varvet i Ekensberg, Stockholm.
Nordenfelt I under konstruktion på Ekensbergs varv i Stockholm

Ångmaskinen som drev Nordenfelt I byggdes av Bolinders Mekaniska Verkstad. Den var igång i ytläge, och stängdes av innan man gick ner i UV-läge. Ångan förvarades i trycktankar ombord och användes för att driva den under vatten.

Nordenfelt I testades av marinen innan den godkändes för försäljning till den grekiska flottan. Marinen anmärkte på att det var oerhört varmt att befinna sig i ubåten.
Men där var inte bara varmt. Där var också trång, fuktigt och fullt med koldamm. Du riskerade att drabbas av såväl kolmonoxid- som koldioxidförgiftning. Belysningen utgjordes av stearinljus – också en slags livförsäkring eftersom ljuset bara kunde brinna så länge det fanns syre.
Eftersom ångtrycket måste byggas upp (i hamn) tre dagar innan avfärd, var det aldrig tal om några snabbutryckningar.

Besättningsmän sitter ovanpå ubåten som ligger i ytläge. 
Nordenfelt I på provtur.

Hajen hette flottans första ubåt

Nordenfelt I var visserligen den första ubåtensom byggdes i Sverige, men HMS Hajen (uB no 1) blev svenska flottans första ubåt. Hajen byggdes i hemlighet på Örlogsvarvet i Stockholm 1904. Den förbereddes för insatser i samband med unionskrisen med Norge.
Under första världskriget användes Hajen när man skulle utbilda ubåtsbesättning. Hon togs ur tjänst i början av 1920-talet.

Hajen bredvid Neptun i ubåtshallen vid Marinmuseum.
HMS Hajen bredvid HMS Neptun i ubåtshallen

Om du vill se Hajen finns hon på vårt systermuseum, Marinmuseum i Karlskrona. I juni 2014 öppnar ubåtsutställningen i Neptunhallen på Marinmuseum. Då kan ni se den lilla Hajen bredvid storasyster HMS Neptun, en bjässe från Kalla krigets dagar.

Fantastiska farkoster under vatten

I år är Sjöhistoriskas jullovstema Undervattensäventyr. Djupet, det okända, det farliga är fortfarande spännande - ännu är det ingen som utforskat de allra djupaste delarna av världshaven.

Läderklädd trätunna den allra första ubåten?

Den kanske allra första fungerande ubåten byggdes av den holländske uppfinnaren Cornelis Drebbel redan år 1620.
Men den baserades faktiskt på en ännu äldre modell som var skissad av engelsmannen William Bourne år 1578. Och historiker hävdar att Alexander den Store lät konstruera en undervattensfarkost redan på 300-talet före Kristus...